Tankar

Jag trodde aldrig att jag vid 23 års ålder skulle ha barn.
Trodde inte heller att jag skulle förlora så pass många jag gjort som tidigare stått mig nära.
Vissa tror att man förändras som tusan när man får barn, men jag är samma gamla jag. Bara inte lika spontan. Kan inte bara dra hur som helst. Och vissa vet jag inte vad dom tror. Bryr mig inte längre. 
Har till & med förlorat någon som tillhör familjen. Eller rättare sagt jag tycker att jag förlorat den personen.
Den personen har kommit hit & träffat min son 1 gång sedan han föddes , 1 gång. Dom få andra gångerna som man kan räka på en hand är bara tillfällen man råkat stött på varandra. Sorgligt men sant.
Men samtidigt känner jag deras förlust vill dom inte vara delaktiga i mitt liv så behöver dom inte vara det sen heller.
Jag är glad över dom jag har i mitt liv.

Just nu håller jag på att fixa dom sista planeringarna in för dopet. Och baka står på schemat idag .